Lite udda fakta om yllefabriken för den som vill veta mer.

Så här gick det till att tillverka ett tyg  till damkappor. Inte så enkelt.


Tygets tillverkningsprocesser före och under 1940-talet.

Inledning: Man skiljer mellan materialfärgade och styckfärgade tyger samt mellan melerade och mönstrade sådana.
Materialfärgat tyg tillverkas av färgat råmaterial.
Styckfärgat tyg är s.k. råväv som har färgats.
Melerat tyg är framställt av garn vars råmaterial är blandat i två eller flera färger.
Mönstrat tyg är tillverkat antingen av garn vars råmaterial är färgat eller av garn som blivit färgat efter spinning.

Innan tillverkning av tyget börjar måste dess konstruktion i detalj fastställas och registreras. Detta göres av dessinatören som bl.a. på ett smårutat mönsterpapper ritar tygets bindning. Vidare fastställer hon/han procentsatserna till de råmaterial som skall ingå i garnet och i vilka nyanser detta material eventuellt skall färgas. Även garnets antal snoddvarv och tygets trådtäthet i varp och väft samt dess vikt bestämmes av dessinatören, likaså vilka tillverkningsprocesser som tyget skall genomgå.

Ett melerat ruggat damkapptyg (Flausch) innehållande 35% rivull (riven lump), 10% cellull, 45% B-ull, (A=finfibrig, B=mellan, C=grovfibrig), 10% råvit (ofärgad) glansig mohair, det är hår från angoraget, ligger till grund för följande tillverkningsprocesser .

  1. Lumpen sprayas med utspädd oleinolja och rives ett flertal gånger i rivmaskin.

  2. Rivull, cellull och B-ull färgas svart i färgmaskin för fibrer, centrifugeras och torkas. Torkningen sker i torkmaskin för råmaterial , så kallad lådtorkmaskin.

  3. Plysning, (rensning, uppluckring och blandning). De råvita ofärgade mohairfibrerna blandas härvid noga med det svarta materialet.

  4. Kardning (rensning och parallellisering av fibrerna)

  5. Spinning.

  6. Varpning

  7. Limning och torkning av varpen. (Garnet innehåller 35% kortfibrig rivull som ökar faran för trådbrott under vävning. Limning reducerar trådbrottsrisken)

  8. Vävning.

  9. Avsyning, mätning och granskning varvid eventuella vävfel markeras med fet krita.

  10. Lagning och noppning. (vid lagning sys bl.a. felande varptråd som uppstått vid trådbrott under vävningen och likaså avlägsnas knutar och noppor i tyget/råväven).

  11. Tvättning i strängtvättmaskin.

  12. Centrifugering.

  13. Torkning i spännram med nålkedja.

  14. Ruggning.

  15. Skärning i cylinderskärmaskin.

  16. Krympning.

  17. Dekatering.

  18. Lätt pressning.

  19. Slutavsyning varvid alla tygfel markeras med en vit så kallad felhank. För varje felhank erhåller kunden ett prisavdrag som motsvarar 10 cm hel bredd av färdigväv. Kostade tyget kr 20 per meter blev avdraget följaktligen kr 2,00 per felhank.

  20. Dubblering och mätning. (Inuti tyget lägges en smal mätremsa av tunt papper som visar kunden/konfektionsfabrikanten hur mycket tyg som finns kvar efter ett avklipp.)

  21. Inpackning. Tyget , (max. 3 tyglängder på ca. 50 m) packas in i säckväv (juteväv) med hjälp av en s.k. inpackningspress.

Det ovan beskrivna färdiga, ruggade kapptyget (Flausch) är svart med en vacker
vit glänsande luddeffekt.

Damkappa i svart från 1940-talet.

 Kanske så här till slut.

Har du fakta om yllefabriken eller andra uppgifter om Marieholm så kontakta mig gärna;
rustan@ligander.se eller 072 250 02 40.